PrinsensMinne

Igår sprangs PrinsensMinne i Halmstad, 5km. PrinsensMinne är ett väldigt fint lopp om man väljer en längre distans, men jag tycker faktiskt att 5 kilometran är ganska tråkig. Man springer inte alls så mycket längst havet som jag tycker att man skulle kunnat göra. Ungefär hälften är asfalt och jag tycker att man skulle utnyttja stigarna mer, men iaf... Igår var det 28 grader, kvavt och svettigt. Mitt mål var att slå min tid för 2-3 år sedan som var 21.08, men icke skulle jag få göra det. Igår var jag ganska beskviken på mig själv. 21 minuter och 19 sekunder är min sämsta tid någonsin... Såklart tycker jag att jag ska få vara besviken då! Att få den sämsta tiden man någonsin fått och på ett i princip platt underlag är inget kul. Jag hoppas att jag i framtiden kommer springa bättre, eller förresten jag hoppas inte jag vet! Snabb som attan ska jag bli, så alla får se upp! En oturlig 4.e. plats blev det. den platsen man allra minst vill få. Man snubblar liksom på mållinjen, en pallplats är ju det man vill ha. Får väll ändå acceptera min prestation med tanke på min träning i sommar. Har inte kunnat springa på 2 månader och nu när jag börjat springa igen springer jag 2 gånger i veckan. I början kunde jag inte köra fullt heller. Någon skum smärta i benhinnorna. Peppar peppar ta i trä, men har inte känt något de senaste träningarna vilket är skönt. Sista känslan av ondhet tror jag var för 2 veckor sedan. När loppet var sprunget gratulerade jag min klubbkompis som vann. Vet inte om jag lät särskilt glad för hennes skull, men det var jag! Hon har också haft skadebekymmer likt mig fast ännu längre. Sedan tittade vi på när Isabella Andersson och Mustafa Mohamed sprang i mål som vinnare. Jag blev så impad av "Musse". Han flög fram och det gick inte långsamt heller kan jag säga er.
Efter loppet åkte vi hem. Jag tjurade. Och klockan 16 kom lite gäster som bara skulle säga hejdå till mig innan jag flyttade. Kommer sakna alla så mycket känner jag just nu! Kvällen ägnades sedan åt packning och förberedelse inför flytten. Sedan somnade jag gott i mamma och pappas säng.